Susens Dikter 34: Jag såg dig grabben

Jag såg dig grabben

Första gången jag såg dig grabben,

var för åtta år sedan.

Man lade märke till dig,

Du var ju nästan snyggast på skolan,

tyckte man då, som 13 år.

Visste inte ditt namn, och var bara lätt intresserad.

Du hade mörkt, lite för långt, vågigt hår, vita tänder och mörkblå ögon,

inramade av långa svarta fransar.
Inte konstigt att jag såg dig grabben!

När vi roterade runt till olika salar, stod där, på bänkarna,

ofta ett och samma namn: Ingemar Svensson!

Det tillhörde Dig, förstod jag sedan.

En sak var inte bra med dig grabben,

Du tillhörde ”fel typ” av folk,

eller utgjorde en del av dem.

”Fel typer”, var de som rökte, drack alkohol, ibland även sniffade eller använde hasch!
 

Då, en gång för åtta år sedan GRABBEN,

Var bara börja på karusellen,

Eller rutschkanan om du hellre vill.

För utför gick det!
 

Jag såg dig häromdagen, grabben,

ditt hår var alldeles för långt, stripigt, och saknade färg.

Dina tänder hade gulnat, glansen, hoppet om framtiden,

fanns inte längre kvar i dina ögon.

Dina kläder hängde som säckar på din magra kropp.
 

Du var inte full, grabben, men jag såg något konstigt i dina ögon.

Du använder starkare droger nu,

snart stannar karusellen, rutschkanan tar slut!

Jag såg dig, grabben, men inte "honom", Ingemar Svensson, killen från förr, utan "vraket" Ingemar Svensson, grabben som gick genom fel dörr!

                    Susen M J ©  1982