april 20, 2017

Susens Dikter 33: Ett Sommarmönster

        Foto: Susens tankar
Ett sommarmönster
Glittrande hav och vita segel,
solen kastar varma strålar,
och den kraftiga vinden piskar vattenytan till en grumlig spegel.
Fågelkvitter, vindens sus och vågornas kluckande när de slår mot båtskrov,
eller slås sönder mot strand,
tillsammans överröstas havets mäktiga brus,
blicken vilar långt ut mot horisontens svarta rand.
 
Molnen formar figurer upp på klarblå himmel,
alltihop bildar ett mönster i sommaren,
och blir till ett underbart skimmer.
Bergens oregelbundna form ses som ett mål,
fiskmåsars klagande låter mer vilsamt än som outhärdliga vrål.
 
Blinkar till, kanske är allt detta underbara bara elaka dagdrömmars spratt,
men med ögonen stängda ser man ju inte ett skvatt.
Titta, ja se, det är ingen dröm, allt finns kvar,
sommaren är fortfarande här.
Åh, stanna länge i år du nyckfulla sommar,
du vet att vi håller dig så innerligt kär!
                     Susen M J ©  1980

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar