Susens tankar

oktober 20, 2025

Kreta vilken underbar Ö❣️🙏

Två veckor på Kreta i slutet av oktober, ja livet kan nästan inte bli bättre än så😊🌊🫠🫠🌝🩷🩷🩷

PS. Läs gärna även min Blogg Vit Lilja https://vitlilja.blogspot.com/?m=0 DS.

september 18, 2025

MEN HUR FAN SKA DÅ SVERIGE KUNNA KALLA SIG DEMOKRATI?

I dag fyller jag 65 år🌝 och har arbetat sedan jag var 18! Då mestadels i en av Sveriges i dag mest ansträngda offentliga verksamheter: Förlossningsvården!

Jag kan idag säga att det jobbet & den stressen satt sig i, i min kropp, och då framför allt känns det i mina knän; sen jag var 23 år faktist! Har i dagsläget genomgått 11 knäoperationer från det att jag nyss fyllt 34, och fram till april i år 2025. då jag ÄNTLIGEN, fick min andra knäprotes inom loppet av 4 månader! Efter att ha väntat i operationskö i mer än 2,5 år! Och gått på kryckor i 3,5 år!

Så när jag i kväll överhör en ung man - Han sitter tillsammans med elva kollegor från EN AV av Sveriges 290 kommuner, i alla fall enligt skylten på deras middagsbord. Och de sitter alltså bara två bord ifrån mig min bästa väninna, på restaurang där vi delar en skål och firar fin mlddag för min högtidsdag. Då jag plötsligt hör honom högt och tydligt uttala sig helt tvärsäkert, och totalt oemotsagt inför resten av kollegorna, Att; "man på sin arbetsplats inte får prata om vare sig Politik, Religion, Ekonomi... och vad det nu var mer... !"

Alla tolv runt bordet var alltså på Hotellkonferens i två dagar, troligtvis betald av Kommunens skattebetealare...?!?

Hans ord blev som en tändsticka i en bensindunk för mig, och jag kunde bara INTE HÅLLA KÄFTEN! För vad fan finns det då kvar att Prata om i ett arbetslag, i en Demokrati när Yttrandfriheten på det sättet blir totalt satt ur spel? Av Kommuners egna anställda?

Så DÅ överröstade jag honom och sa, att det är "JUST DET", som är felet i vårt svenska samhälle: att vi INTE ANVÄNDER oss av vår Demokratiska rätt, och Yttrandefrihet, och faktiskt diskuterar öppet - inte instängda vid en dator var och en för sig anonymnt - vad det än må vara. I Stort och Smått. Som är Viktigt för oss! Men0 då, Naturligtvis Inte, Kränka Varandra! Men den biten är så självklar för mig. Det är ju just av den anledningen som jag INTE nämner namnen på vare sig vilken Kommun eller Restaurang detta rör sig om. Samtidigt vet jag NATURLIGTVIS att sådan integritet inte är lika självklar för alla! Jag är inte dum!

Snart går jag i pension, efter att ha varit anställd i nära 47 år, och det är sååå Underbart!

Under alla de där arbetsåren gjorde jag även stora avstickare från mitt arbete som undesköterska. Men då för att vidareutbilda mig till Journalist, på bland annat Göteborgs Universitet, men även på Green Mountain College i USA, nära 40 år gammal🌝💪🙏

2008 tog jag min kandidatexamen i Journalistik precis månader innan hela Världsekonomin gick ner i brygga😳

Så att komma in i Journalistbranschen, utan kontakter vid 47 års ålder blev en för tuff kamp. Jag var som alltid ensamstående och hade nu dessutom nära 500 000:- i studieskulder! Så jag gick tillbaka till den slitsamma vården igen.

Platt fall kan tyckas, men jag är välutbildad, hade 1,6 på Högskoleprovet (bara 2 poäng från mitt Mål som var 1,7🌝) och jag "hamnade" även på "Presidentens lista" - vilket betyder att jag blev "uppnärksammad av Rektorn" på mitt amerikanska Universitet på grund av mina höga genomsnittsbetyg två terminer i rad: 1,8 & 1,85 av 2,0! Och därigenom droppade min höga terminsavgift väldigt mycket till belopp som inte blev lika tunga att betala🤭

Och hade det bara inte varit för min Rebelliska sida, då jag aldrig slutade att 100 procent ärligt yttra mina åsikter högt - även när jag visste att det låg mig i fatet - så hade jag fått full betygspott!

Men det bjöd jag så gärna på, för min Yttrandefrihet är så Otroligt Vktig för mig!

Så när vi nu fortfarande Lever här i en demokrati i Sverige så våga diskutera allt högt, Även på era Abetsplatser!

Bara SÅ kan Vi bevara den viktiga rätten till öppenhet och att våga närma oss varandra igen❤️

Skål för 65 år och kvinnligt mod🌝❣️

Susen

juni 27, 2022

Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 1

Fullmåne Foto: Susens tankar

Jag vet faktiskt inte hur många människor som poängterat genom åren att jag ska; "Skriva En Bok". Men det har tagit emot. Känts alltför stort och pretentiöst. På något sätt är det mycket lättare att skriva så här, bara direkt ur hjärtat, utan press att skriva som "proffsen", lite som i dagboksform - ett inlägg i taget, publicerat direkt. Och inte ha målet att mitt skrivande ska resultera i en bok längre fram i en oförutsägbar framtid!

Därför blev jag så glad när Sandra hjälpte mig skapa min vackra blogg Susens tankar (som är väldigt lätt att hitta genom att exempelvis skriva in namnet i Googles sökfält) efter mina önskemål, och för att den blev så mycket finare än vad jag någonsin vågat drömma om!
Tack än en gång fina Sandra💓!

Susens tankar startade jag på Alla Hjärtans💓 Dag den 14 februari 2017 och det kändes så roligt, lätt och rent ut sagt befriande! Kanske för att jag äntligen kom i gång. Ganska snart bestämde jag mig för att skriva om mitt liv, min egen historia i första hand. Men även att publicera alla mina dikter som jag började skriva i tonåren. Närmare sjuttio stycken på svenska, ett tiotal på engelska, samt ett antal krönikor - om Allt Mellan Himmel och Hav! Det har varit en resa tillbaka till början av mitt liv, och min barndom, som präglades så hårt av; Mobbing och Utanförskap!

Den delen av skrivandet har varit oerhört tung och krävande, men samtidigt nödvändig;

För att kunna "arkivera", och en gång för alla lämna den delen av mitt liv där den hör hemma:

I det förflutna!

Och kanske i samband med det också kanske hjälpa någon annan? Vuxen... Barn...? Kanske Ditt...? Ja vad vet jag? Det enda jag vet är att min uppväxt, och stora delar av mitt liv, varit ett helvete på grund av mobbingen, som jag inte önskar någon. Inte ens min värsta fiende - Om den nu finns...

I ungefär ett halvår skrev jag så gott som varje dag, 250 inlägg totalt, men så den 30 oktober 2017 var det dags för mig att börja på en ny arbetsplats, och där och då tog skrivarorken slut! Visst har jag sneglat på bloggen titt som tätt under alla de månader som passerat sedan jag började mitt nya arbete som Systemassistent på Sahlgrenska sjukhuset, men energin har bara inte räckt till. Så jag har helt enkelt tagit till mig det och accepterat faktum.

Så nyligen när jag läste igenom det jag hittills skrivit, kom jag på idén att sammanfatta första delen av min historia genom att klistra in länkarna så här. Och även att kapitelnumrera dem, och på så vis skapa; Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 1 i ett eget inlägg och därmed underlätta läsföljden. För det är svårt att läsa Blogginlägg i följd annars. Och nu är det gjort. Fullmåne och allt. Så läs och begrunda.

Susen M J ©

Kapitel 1: Alla Hjärtans 💖 Dag

Susens Dikter 1: Livets Kärna

Kapitel 2: Början

Kapitel 3: Första Läraren...

Kapitel 4: Nära ögat

Kapitel 5: Hoppfullhet

Kapitel 6: "Låt henne vara!"

Kapitel 7: Det var långa nio år

Kapitel 8: Strävan & Revansch

Kapitel 9: Ute i kylan

Kapitel 10: Studievägledning

Kapitel 11: Sedan fick jag nog

Kapitel 12: "Ingen kommer någonsin att vilja ha Dig!"

Kapitel 13: Vem kan hjälpa

Kapitel 14: London - Så väcktes resedrömmarna

Kapitel 15: STÅ UPP FÖR MOBBADE!

Kapitel 16: Mellanperiod

Kapitel 17: Glädjeämnen

Kapitel 18: Gymnasietid

Kapitel 19: Student och arbetssökande

Kapitel 20: Ovärdig

Kapitel 21: Du Människa

Kapitel 22: Tack Karin!

Kapitel 23: Nya tider

Kapitel 24: Livet rullar på

Kapitel 25: Närmare Amerika

Kapitel 26: Grus i maskineriet

Kapitel 27: Arizona

Kapitel 28: När det är som mörkast...

Kapitel 29: En HEL Vecka i Phoenix, Arizona

Kapitel 30: San Francisco - min nya stad

Kapitel 31: Mitt år i USA var inte helt enkelt

Kapitel 32: Ensam i Amerika - ett av världens största länder

Kapitel 33: "Det tar tre månader..."

Kapitel 34: San Francisco City - Mitt första möte med hemlösa

Kapitel 35: Amerikalivet rullar på

Kapitel 36: Rent socialt blev allt bättre...

Kapitel 37: Ekonomiska problem och andra...

Kapitel 38: Ljusglimtar

Kapitel 39: Lillebror på besök i USA

Kapitel 40: Inget gott som inte har något ont med sig

Kapitel 41: Allting var Quick and Easy i Amerika

Kapitel 42: Annat Annorlunda i Amerika

Kapitel 43: Hemlängtan!

Kapitel 44: Nej! Jag Grävde Verkligen Inget Guld I USA!

...härifrån kan du fortsätta läsa min berättelse, kapitel 45-154, via länkarna i:

Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 2

juni 25, 2021

Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 2

Tänk att det skulle dröja nästan fyra år innan jag vågade puffa för att ni skulle upptäcka och läsa mina texter 😌 Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 1 Det är faktiskt mycket min underbara lillebrors förtjänst. För strax efter jul sms:ade jag Jonas länken till två av mina krönikor: NU ska vi vara snälla & Stjäck på dig då och till min förvåning såg jag någon dag senare att lässtatistiken på min blogg hade ökat dramatiskt! "Kanske inte så konstigt, för jag länkade den till Facebook!" svarade Jonas när jag nämnde det för honom. Han vet ju så väl att jag alltid känt mig skeptisk till sociala medier. Vilket ju grundas i mina dåliga erfarenheter av mobbing under många år. Och jag har ju förstått att det förekommer mer av mobbing än man kan önska just i de sociala sammanhangen på nätet, som Jag Aldrig Vill Bli Utsatt För Igen! Men jag ska inte förneka att det var väldigt roligt när jag förstod att Jonas insats genererade mig så många läsare, och det gav mersmak. Så i dag skickade jag själv länken: Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 1 till goa, trygga kontakter i min mobil, vilket omedelbart fick genomslag och härliga, varma meddelanden. Så långt ifrån mobbing och elände man kan komma! Anders Rasmussen var snabbast att svara. Han skrev: "Härligt att du kom till den insikten👍Det är fint skrivet och det är härligt att dela det med andra💓" Jag blev så glad, men också väldigt ställd av hans svar, för det visar så tydligt på hur trubbiga mina armbågar alltid förblivit. Jag håller mig alltjämt i bakgrunden när det gäller mina egna bedrifter, och framhäver hellre andras när jag kan. Kanske för att man då utsätter sig för så lite kritik som möjligt? Men det undergräver ju även totalt chansen att nå fram! Mitt svar till honom blev därför: "Tack snälla Anders! Som de säger på engelska: Maybe I´m too modest...?!" Och när jag för en stund berättade det för brorsan så svarade han: "Jamen det är väl självklart att du ska dela med dig av dina texter. Tänk om jag som möbelsnickare låste in mina möbler i en mörk källare...?"

Där fick han mig! Allt blev glasklart! Så snälla; LÄS! Och vill du börja från start, så gör du det enklast genom att först läsa Kapitel 1 till 44, som finns publicerade i följd i: Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 1 Därefter fortsätter min historia i det här inlägget; Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 2 med Kapitel 45 till 154. Hittills har jag skrivit om sådant i mitt liv som uppenbarligen varit viktigt, eftersom det stannat i mitt minne.

Jag ska även samla mina dikter, både på svenska och engelska, och de krönikor jag publicerat här tidigare, och lägga länkar till dem i egna inlägg. Och När Tiden och Orken sedan återvänder så fortsätter jag min historia.

Kapitel 1-44: Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 1

Kapitel 45-154: Susens tankar: Samlade inlägg; Mitt Liv Min Historia - Del 2

Susen M J ©

Kapitel 45: Återigen blev Karin... och Anette, min räddning!

Kapitel 46: På Jakt: Efter Bostad... men fick Frisör

Kapitel 47: Desperat jakt på boende

Kapitel 48: Bostad

Kapitel 49: Flytten

Kapitel 50: Den ALLRA första förlossningen

Kapitel 51: Städning och Göteborgsvarvet

Kapitel 52: Jakt på diagnos

Kapitel 53: Dålig hårdag