Jag
såg dig grabben
Första
gången jag såg dig grabben,
var
för åtta år sedan.
Man
lade märke till dig,
Du
var ju nästan snyggast på skolan,
tyckte
man då, som 13 år.
Visste
inte ditt namn, och var bara lätt intresserad.
Du hade mörkt, lite för långt, vågigt hår, vita tänder och mörkblå ögon,
inramade
av långa svarta fransar.
Inte konstigt att jag såg dig grabben!
Inte konstigt att jag såg dig grabben!
När
vi roterade runt till olika salar, stod där, på bänkarna,
ofta
ett och samma namn: Ingemar Svensson!
Det
tillhörde Dig, förstod jag sedan.
En sak var inte bra med dig grabben,
Du
tillhörde ”fel typ” av folk,
eller
utgjorde en del av dem.
”Fel
typer”, var de som rökte, drack alkohol, ibland även sniffade eller använde
hasch!
Då,
en gång för åtta år sedan GRABBEN,
Var
bara börja på karusellen,
Eller
rutschkanan om du hellre vill.
För
utför gick det!
Jag
såg dig häromdagen, grabben,
ditt
hår var alldeles för långt, stripigt, och saknade färg.
Dina
tänder hade gulnat, glansen, hoppet om framtiden,
fanns
inte längre kvar i dina ögon.
Dina
kläder hängde som säckar på din magra kropp.
Du
var inte full, grabben, men jag såg något konstigt i dina ögon.
Du
använder starkare droger nu,
snart
stannar karusellen, rutschkanan tar slut!
Jag såg dig, grabben, men inte "honom", Ingemar Svensson, killen från förr, utan "vraket" Ingemar Svensson, grabben som gick genom fel dörr!
Jag såg dig, grabben, men inte "honom", Ingemar Svensson, killen från förr, utan "vraket" Ingemar Svensson, grabben som gick genom fel dörr!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar