Några dagar senare när vi såg att mina provsvar såg bättre ut och mina krafter återvände mer och mer, så blev det tal om att jag skulle få gå på permission. Wow, helt enkelt underbart! Vi bestämde att Maggan skulle komma och hämta mig och att jag skulle äta middag hos henne. Nej, jag minns inte om vi åkte någon annanstans den dagen, eller vad jag fick till middag. Men jag minns vad jag fick att dricka: Herrljungas äppelcider. Gud vad gott det var! Så jag drack nog ett glas mer än ordinerat, men det fick det faktiskt vara värt efter allt jag gått igenom. Frihetskänslan var total, bara av att få lämna sjukhusområdet i mina egna kläder för några timmar. Tänk så lite man begär ibland. Allt efter omständigheter! Så även om jag inte minns så många detaljer från den där dagen, så minns jag den ljuvliga smaken av Herrljunga äppelcider, som jag fortfarande tycker lika mycket om i dag som då.
Susen M J ©
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar