I
väntans tider på en flygplats
Var
på flygplatsen en timma före avgång,
vem
kunde då tro väntan skulle bli så innerligt lång?
Två
timmar är planet försenat säger personalen, vi bjuds på kaffe med dopp,
när
så klockan närmar sig 16:00 vaknar en glimt av hopp.
Men
fortsatt väntan ekas ut i högtalare av stereoröst,
då
ingen vet när avgången blir av, är löftet om fri middag en klen tröst.
Så
vi sitter här i väntans tider,
medan
klockans visare vidare glider.
Nytt
besked, vi skall åka buss till hotell i staden,
irritationen
har nu sedan länge nått kokpunktsgraden.
Planet
är försenat någonstans mellan åtta till tretton timmar,
oh
gode gud, jag tror jag svimmar!
Missar
av semestern nu vårt första dygn,
i
hjärtat känns ett besviket styng.
Vet
nu vad vi har att vänta,
för
detta borde man ha ersättning med rejäl ränta.
Träsmaken
gör sig påmind, man känner sig slut i baken,
och
man börjar få svårt att hålla sig pigg och vaken.
När
vi äntligen går ombord är vi så glada att vi nästan får fnatt,
skulle
rest klockan 14:00 men lyfter nära midnatt,
ögonlocken
är tunga, jag hela kroppen matt,
och utanför planets fönsterglugg råder den svartaste natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar