Kapitel 66: Höst Regn och Rusk

Kapitel 66: Höst Regn och Rusk

Två månader efter resan till Korfu hade jag fortfarande inte lyckats sälja min röda Volvo. Så när Helena, min granne, frågade om jag ville åka ner till Campingen i Åsa där hon och hennes familj hade en husvagn, och övernatta där, tackade jag ja. När jag packat väskan kopplade jag över min hemtelefon till mina föräldrars nummer innan jag gav mig iväg. 

Det blev ett trevligt avbrott från sommarens arbete, att bara få komma iväg ett par dagar mitt i sommaren eftersom jag brukar jobba juni, juli, augusti, och i stället ta semester före eller efter de egentliga semesterprioderna. 

Vi hade alltid roligt tillsammans, Helena, hennes familj och jag, så jag njöt verkligen av den där utflykten.

Foto: Susens tankar

När jag kom hem dagen därpå och kopplat tillbaka min telefon ringde jag mina föräldrar: "Varför åker du bort när du har bilen på annons?" sa pappa upprört "Nu är det ju en som ringt och vill köpa bilen" fortsatte han. Jag tog inte hans anklagelse så allvarligt eftersom jag visste att han bara ville mig väl, och att han naturligtvis inte ville att jag nu skulle missa min chans att äntligen få sålt min bil, så länge som jag hade försökt. Men han hade inte behövt oroa sig, jag hade äntligen funnit min köpare! Behövde ju bara en. Innan veckan var över var så även affären, och jag kunde äntligen andas ut och betala tillbaka Maggan det jag var skyldig henne för resan till Korfu.

Ytterligare ett par månader senare gjorde hösten sitt intåg med riktigt regn, rusk och kyligt fuktväder, FY! Vi satt på spårvagnen på väg till jobbet, jag och Maggan, då jag halade fram morgontidningen och vek upp en annons som täckte en hel sida: 

Blå, himmel, sol, palmer och stränder. Fritidsresor kombinerade en två veckor lång resa till Barbados-Tobago för strax under åtta tusen kronor kommande säsong, WOW! "Det blir en perfekt resa att fira din jämna födelsedag med" sa jag till Maggan. Hennes ögon fick det där ljuset som gav mig ett rungande JA innan hon ens öppnat munnen!

Några dagar senare var allt bokat och klart. Nu skulle vi bara jobba på, och spara ihop till resan och fickpengarna också. Plötsligt kändes de där sex månaderna tills vi skulle åka i väg väldigt långa, men Maggan skaffade ett måttband som vi placerade på jobbet och sedan klippte vi. En centimeter för var dag närmade vi oss drömresan till Karibien!

                  Susen M J ©