Kapitel 8: Strävan & Revansch
När vi bott i Tynnered i drygt fyra år var det dags för ny flytt. Denna gång till en fyrarummare i bostadshuset på gården intill. Och nu fick jag eget rum. Två år senare, 11 år gammal, började jag tjäna egna pengar genom att; dela ut reklam, sitta barnvakt och sälja GT. Jag var riktigt duktig på att spara, och köpte ny cykel och bandspelare för pengarna. Senare, när jag precis fyllt 16, köpte jag själv möblerna till mitt nya rum i radhuset vi nyss flyttat in i. Så när jag i dag tittar på Lyxfällan, kan jag inte annat än att skaka på huvudet!
Tolv år gammal sa jag till mamma att nu var det allt dags att få en lillasyster. De tankarna hade hon nog haft länge själv. Och så snart hon var gravid berättade hon det för mig. Att tiden kunde gå så fruktansvärt långsamt, det var nog den längsta graviditeten i världshistorien! Dessutom gick mamma en hel vecka över tiden. Jag var så otålig, men till slut var det dags för mamma och pappa att åka till sjukhuset. Allt tog en evinnerlig tid, men så ringde pappa:
Tolv år gammal sa jag till mamma att nu var det allt dags att få en lillasyster. De tankarna hade hon nog haft länge själv. Och så snart hon var gravid berättade hon det för mig. Att tiden kunde gå så fruktansvärt långsamt, det var nog den längsta graviditeten i världshistorien! Dessutom gick mamma en hel vecka över tiden. Jag var så otålig, men till slut var det dags för mamma och pappa att åka till sjukhuset. Allt tog en evinnerlig tid, men så ringde pappa:
"Det blev en pojke!"
Jag var helt tyst i telefonen!
"Nej jag bara skojade, det är en flicka!"
Jag skrek så högt i telefon att han nog riskerade att få en hörselskada, så glad blev jag.
Men han blev inte riktigt lika glad, på mig alltså, utan tyckte att pojke eller flicka skulle vara precis LIKA VÄLKOMMEN!
Ja, jo, naturligtvis, men jag hade precis fyllt 13 år och hade redan två riktigt busiga bröder, som bara väsnades och brottades dagarna i ända. Och hade ju väntat på, och längtat efter en lillasyster så länge.
Ungefär samtidigt som jag gick i väntans tider på att Anna skulle födas, när jag var i 12-årsåldern, utlyste staden en uppsats-tävling för vår årskurs i skolan. Inget för mig skulle man då kunna tänka, med tanke på hur min första lärare Kapitel 3: Första Läraren... hade uttryckt sig om mig bara några år tidigare. Men, när jag väl hade lärt mig läsa kunde inget stoppa mig, utan jag läste allt jag kom över: serietidningar, noveller och böcker, i mängder! Dessutom hade jag ett flertal brevvänner.
Ungefär samtidigt som jag gick i väntans tider på att Anna skulle födas, när jag var i 12-årsåldern, utlyste staden en uppsats-tävling för vår årskurs i skolan. Inget för mig skulle man då kunna tänka, med tanke på hur min första lärare Kapitel 3: Första Läraren... hade uttryckt sig om mig bara några år tidigare. Men, när jag väl hade lärt mig läsa kunde inget stoppa mig, utan jag läste allt jag kom över: serietidningar, noveller och böcker, i mängder! Dessutom hade jag ett flertal brevvänner.
Och jag älskade nu verkligen att både läsa och skriva!
Uppsatsen skulle handla om djurens rätt. Alla elever skulle skriva var sin historia som sedan skulle läsas upp i klassrummet, och röstas fram. Till slut stod deltävlingen mellan Arne... och MIG! Och Jag Vann! Jag vet inte om NÅGON kan förstå vilken revansch det var för mig att få gå vidare till den stora finalen. Och därmed gå från att:
"Skriva som en Kratta & Läsa åt Tjottahejti!" som jag tidigare berättat om i:
till att mina klasskamrater faktiskt valde MIN uppsats till klassens BÄSTA... det var helt enormt!
Och så här i efterhand, är det stort att minnas; Det fantastiska året då jag både fick lillasyster och pris i en skrivartävling!
Vilken blick!! Sann syskonkärlek!!! Jag älskar dig så mkt!!!❤️
SvaraRadera