Susens Dikter 57: Tiden läker alla sår

Tiden läker alla sår
En känsla så stark att den bränner och svider,

rusar i mitt blod och gör så ont att jag kvider.

Mina ögon bränner och står fulla av tårar,

och mina förbjudna tankar mitt unga hjärta sårar.

Du är förbjuden frukt för du tillhör en annan kvinna,

och hur jag än kämpar kan jag inte din kärlek vinna.

Dina år med mina är dubbla,

säg mig, varför skall jag alltid över olycklig kärlek snubbla?

 

Du tar mig för barn, men jag är ju kvinna,

du kämpar emot detta faktum, kanske för att en spirande känsla övervinna?

Jag vet ju så väl att jag dig måste glömma,

och mina ömma känslor för dig ur mitt hjärta tömma.

 

Hur än tiden går,

mitt minne av dig återstår,

men ännu litar jag till de visa ord som säger att: Tiden läker alla sår!

                             Susen M J © 1980