Susens Dikter 17: Stjärna i fjärran

Stjärna i fjärran

Du stjärna är så fjärran,

men ändå du mitt hjärta värmer,

och mitt öga en smula ljus du skänker,

där du långt borta i det oändliga blänker.

 

Vill komma dig nära,

men även om jag kunde,

skulle du snart min kropp förtära.

Så där i fjärran du hör hemma,

och jag på min jordlott,

tiden ut skall ära.

Se på dig ibland,

med längtan i mitt sinne,

gömma bilden av ditt ljus i mitt inre,

till en dag, då jag den rätta vägen till dig finner!

                                                                                                                     

          Susen M J © 1979

 

 

Foto: Susens tankar