Kapitel 148: Mitt första möte med Scho

Vistelsen i New York City närmade sig slut, men vi kände intuitivt att det definitivt inte var sista gången vi besökte The Big Apple. Och nu skulle vi vidare på nya äventyr, och begav oss till Grand Central Station för att ta ett tåg mot New England, och en stat vi tidigare aldrig besökt - närmare bestämt Connecticut. Destinationen låg cirka 20 mil norr om New York City och det skulle ta strax under två timmar dit.

Jag njöt obeskrivligt av vetskapen att nu, NU, skulle jag äntligen få träffa min adopterade farmor för första gången. Vi hade då haft kontakt via brev och telefonsamtal i ganska exakt två år, och nu skulle jag äntligen få träffa henne och  hennes make Raymond "på riktigt". Kunde knappt sitta still på tåget, så uppskruvad kände jag mig. Och de två timmarna mellan New York och Connecticut kändes evighetslånga! Men tids nog var vi framme, och där mötte de oss - Scho och Raymond - på stationen. Wow, vilket möte, vilken känsla, och vilken fantastiskt go kram jag delade med dem. Det var verkligen som att komma hem!

                  Susen M J © 

 

 

 

Foton: Susens tankar