Bara det att kliva in i Berns salonger var en stor upplevelse i sig den kvällen! Vi hade även lyxat till det lite och tagit en taxi dit. Bara det kändes speciellt. Och när vi nu anlänt gjorde vi stora ögon för det vimlade av kända profiler Bland annat såg vi en lång man med burrig frisyr - Tommy Nilsson. Och många andra kända ansikten flimrade förbi, men ingen av dem överträffade det faktum att vi snart skulle få Se och Lyssna till Michael Bolton. Men allra först skulle jag bli intervjuad av Expressens journalist om anledningen bakom att vi blivit medbjudna på kvällens stora event. Det kändes lite kymigt eftersom jag blivit intervjuad tidigare, och då inte riktigt känt igen mig i de beskrivningar som gavs. Så helst av allt hade jag velat få läsa artikeln innan den gick i tryck, men det skulle det inte finnas tid till. Vilket jag ju faktiskt kunde förstå. I stället var jag noga med att poängtera bland annat vad Hypofysadenom var för någonting. Framför allt att det INTE var cancer, kändes väldigt viktigt för mig att journalisten hade klart för sig. Efter hand som intervjun fortskred slappnade jag av, och kände mig både lugn och glad när vi var klara.
Därefter blev vi bjudna på en härlig buffé som smakade ljuvligt. God mat visst, men smaken förstärktes även av det faktum att vi inte haft ro att äta ordentligt... På flera dagar faktiskt! Men nu högg vi in! Ordentligt. Och lät oss väl smaka av den goda maten.
Sedan var det dags för kvällens framträdanden: Tove Jaarnek, Lisa Nilsson och Michael Bolton, WOW, vilken konsert, och vilken speciell kväll detta var för oss, som aldrig varit med på någon TV-inspelning tidigare! Men just för att det var TV-inspelning, så fick vi inte själva fota eller filma under konsertens gång. Före och Efter gick det bra, men inte Under pågående inspelning.
Jag stålsatte mig innan konserten för att verkligen njuta av varenda sekund av den, och på så sätt uppleva den som mycket längre än den egentligen var. Samtidigt visste jag ju att när den väl var över, så skulle det inte vara över för mig, för det var ju DÅ det började egentligen. Då jag skulle stå öga mot öga med min stora idol! Och jag var såå nervös att jag hade svårt att koncentrera mig på nuet!
Så kom då det stora ögonblicket. Först trodde jag att jag skulle få tunghäfta, men sedan pratade jag på som bara den. Och berättade bland annat att nu, nu var jag verkligen på väg tillbaka på fötter igen, och tränade fem gånger i veckan. Det är ju mer än vad jag gör! svarade Michael med ett leende.
Det tror jag inte alls skrattade jag, och klämde lite på muskeln i hans överarm. Och då flinade han bara till svar. Han önskade mig allt gott och lycka till. Jag gjorde detsamma, och skickade även med honom en hälsning till Shologan, min nya brevvän som jag funnit via Michaels Fan Club. Han visste precis vem jag menade, och lovade framföra hälsningen till henne nästa gång de sågs.
Sedan var det dags för fotografering, vilket jag aldrig gillat riktigt egentligen. Att var med på kort alltså. Men den här gången hade jag ingenting att säga till om. Först var det Expressens fotograf som instruerade oss hur vi skulle posera inför kameran. Och sedan tog Maggan också flera jättefina bilder som jag i dag är jätteglad att ha. Så ibland är det enbart av godo att bli övertalad när man tvekar att träda utanför sin egen komfortzon. Det var ju egentligen lite det hela den här stora händelsen, och mötet med Michael Bolton handlade om; Att Våga! För jag lämnade ju ut mig själv ganska rejält för att få vara med om den här kvällen. Men det visade sig att jag hade kommit långt redan där och då i läkeprocessen efter all mobbing jag upplevt i mitt liv. För den här stora händelsen har jag aldrig ångrat! Och jag skulle aldrig tveka inför att göra något liknande igen, om det kan uppfylla någon av mina drömmar!
Sedan var det dags för fotografering, vilket jag aldrig gillat riktigt egentligen. Att var med på kort alltså. Men den här gången hade jag ingenting att säga till om. Först var det Expressens fotograf som instruerade oss hur vi skulle posera inför kameran. Och sedan tog Maggan också flera jättefina bilder som jag i dag är jätteglad att ha. Så ibland är det enbart av godo att bli övertalad när man tvekar att träda utanför sin egen komfortzon. Det var ju egentligen lite det hela den här stora händelsen, och mötet med Michael Bolton handlade om; Att Våga! För jag lämnade ju ut mig själv ganska rejält för att få vara med om den här kvällen. Men det visade sig att jag hade kommit långt redan där och då i läkeprocessen efter all mobbing jag upplevt i mitt liv. För den här stora händelsen har jag aldrig ångrat! Och jag skulle aldrig tveka inför att göra något liknande igen, om det kan uppfylla någon av mina drömmar!
Susen M J ©
 |
 |
Foton: Susens tankar
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar