Kapitel 131: Den längsta resan: Göteborg-Stockholm till Berns & Michael Bolton

Så snart samtalet var avslutat med Katarina - kvinnan som var tevekanalens marknadschef, och Nöjeschefens högra hand på Sveriges Television - så lyfte jag luren igen och slog numret till min arbetsplats. Maggan jobbade nämligen, och henne behövde jag ju få tag i nu, snabbt som bara den. Men det är inte helt enkelt att nå en barnmorska som jobbar på en förlossningsavdelning, så jag fick vänta ett bra tag i luren. När jag väl hörde hennes röst i andra änden var mitt tålamod på bristningsgränsen: Maggan, nästan skrek jag i telefonen, Du måste be chefen om ledigt i ett par dagar! Och Du måste göra det NU, DIREKT! Hon fattade absolut ingenting. Så jag tog ett djupt andetag, och började om från början: Dom har ringt ifrån Nöjesavdelningen på Sveriges Television, vi är specialinbjudna till Michael Boltons konsert på Berns på måndag! Fattar Du? Dom sa; Ta med dig en kompis och kom! Vi ska åka till Stockholm PÅ MÅNDAG! Du måste ta ledigt från jobbet! Jag kunde riktigt se Maggan framför mig när jag pratade med henne i telefonen, för det lät som om hon höll på att dåna.

Jag hade i stort sett bara lagt på luren efter det att vi pratat klart, när jag plötsligt hörde hur det dunsade till i brevinkastet. Och när jag gick dit och tittade låg där en broschyr: Över alla hotell i Stockholms stad! Det blev nästan för mycket! Men där i fann jag Hotell Columbus på Tjärhovsgatan, som visade sig vara ett vackert och väldigt prisvärt hotell med bra läge. Det låg alldeles i närheten av Katarina kyrka - återigen Katarina - och hade rum för oss, trots att vi ringde bara ett par dagar i förväg! Och Maggan ja, jo naturligtvis fick hon ledigt. Hon ringde tillbaka till mig strax efter vi lagt på luren och berättade att hon fått klartecken att åka. Så nu var det bara att planera och packa. Jag kunde knappt tro att det var sant, för sådant här händer bara inte. Inte i verkligheten, och definitivt inte Mig! Men den här gången gjorde de det. Och jag var så uppe i varv att jag knappt kunde sova en blund från fredag till måndag. Dessutom, i motsats till i vanliga fall, önskade jag att helgen skulle vara över så snart som möjligt!. Sedan slutade det inte bättre än att jag försov mig när vi väl skulle åka iväg på måndag morgon!

Vi körde Maggans svarta Ford Escort, och de 50 milen bara försvann. Jag tror inte att vi hade nerver att stanna och fika en gång, utan körde på i ett sträck. När vi kom fram så var det som det är i alla storstäder: Det fanns inga parkeringsplatser! Men jag hade ju visualiserat och "Önskat" så hett och intensivt dittills, och det hade ju blivit hur bra som helst, så jag såg ingen anledning att sluta nu, utan bad helt enkelt en bön om hur hett vi önskade oss en P-plats. För hur skulle vi lösa det om vi inte fick någonstans att göra av bilen? Det tog inte ens en minut efter det, så materialiserade sig en LÅNGTIDSPARKERING framför våra ögon, som inte funnits bara några ögonblick tidigare. Vi tackade och tog emot! Sedan bar det av in på hotellet för att checka in. Jaha, ni är alltså Susen och Maggan, sa kvinnan i receptionen. Vi bara stirrade, först på henne och sedan på varandra, och erkände att Ja, Jo det var ju vi. Ja de har ringt till er ifrån TV och vill att ni skall ringa tillbaka så fort ni checkat in. Nu blev vi lite oroliga. Det hade väl inte hänt något så att de måste ställa in kvällens konsert och inspelning? Nejdå, allt var som det skulle sa Katarina när jag ringde upp. Sedan frågade hon: Hur är det Susen, sitter du ner? Nej det gjorde jag ju inte. Då får du allt sätta dig ner nu, för jag ska berätta att vi har pratat med Michael Bolton om dig och ditt brev till oss här på TV, och att vi bjudit hit dig, och då sa han att vill träffa er efter konserten. Dessutom kommer Expressen hit och skriver om alltihop också! Jag trodde faktiskt att jag skulle svimma, och fick ta ett rejält djupt andetag. Hände sådant här verkligheten? I Levande Livet som min ögonläkare alltid uttryckte det. Jodå, den här gången gjorde det faktiskt det.

När vi kom upp på vårt hotellrum rasade vi bara ihop en stund, och fick oss lite behövlig vila innan det var dags att duscha, göra oss fina, och ge oss iväg på vårt livs konsertkväll- Och mötet med världsstjärnan Michael Bolton!

                  Susen M J © 

 

Foton: Susens tankar