Kapitel 60: En blå, en vit, en grön och nu en röd... Bil

Kapitel 60: En blå, en vit, en grön och nu en röd... Bil

Den fösta bilen var blå, den andra var vit, den tredje grön - en remdriven DAF, som remmarna brast på ungefär samtidigt som min Rosa cykel blev stulen - och de var alla tre riktiga skrotbilar med facit i hand. Och ställde till det igen och igen, hela tiden. Var det inte det ena som var sönder, så var det något annat. Dessutom rostade de som såll! Minns den vita Folkvagnen speciellt när det gäller rost: Till slut fick vi binda upp skärmarna med snöre för att de inte skulle släpa i marken! Så egentligen hade jag nog bestämt mig för att inte ha någon mer bil efter den - och den där gröna DAF:en som jag i stort sett hade fått av mina föräldrar - men samtidigt så tycker jag ju väldigt mycket om att köra bil. Så när pappa berättade att de sålde en Volvo 360 GLS på hans jobb, så blev jag väldigt nyfiken. Jag hade sagt att jag var trött på skrotbilar och alla problem som följde i dess spår. Den här bilen var bara två år gammal, nästan ny i mina ögon. Och priset var rimligt. Och låna pengar på banken gick bra. Så det blev affär.

Ungefär samtidigt försämrades villkoren betydligt inom förlossningsvården. Trots att 99 procent av personalen ville behålla treskifts-schemat och lagarbetet, så skulle alltihop slås sönder. Det blev i stället dag- och kvällsarbete och då skulle alla arbeta med alla i stället för i lag, eller också var det rent nattskift i lag, som stod till buds. Jag valde att behålla min heltidstjänst dag och kväll, men fick prova att arbeta enbart natt under en period. Första månaden räckte lönen inte till att betala mina räkningar. Och med det försvann all min trygghet. Nu letade jag extrajobb högt och lågt. Via en av mina bästa vänner fick jag arbeta som vikarierande städerska och ekonomibiträde inom Göteborgs Brandförsvar. Vilka tacksamma människor att arbeta för, brand- och ambulansmännen alltså. Ibland frågade de om jag utförde speciell storstädning: "Är det julstädning? Eftersom det är så rent överallt!" Det var underbart att höra. 
Och nu gick budgeten ihop igen. Och jag var allt väldigt förtjust i min röda fina bil!

                        Susen M J © 

Foto: Susens tankar