Livets svåraste ord
Varför var det så innerligt svårt,
att klämma fram det där lilla ordet; Förlåt,
när jag nyss bar mig så himla dumt åt?
Men som vi alla nog vet,
ibland går det bara inte att övervinna sin stolthet.
Livet vore så mycket enklare om vi vågar säga vad vi tycker och tänker,
helt enkelt tala ut,
det skulle på mycket gammal ovänskap göra slut.
Livet är egentligen för kort att vara ovänner,
helt enkelt inte värt den där kymiga känslan som svider och bränner.
Det är lättare att älska än att hata,
och blir egentligen svårare för alla i längden att tiga än att prata.
Uppriktighet tror jag i slutänden vinner,
även om man för den skull inte alla jämt om deras fel påminner.
Det kan bli för mycket av det goda,
vilket nog alla kan förmoda.
Man kan vara öppen utan att man sårar,
så att ingen blir ledsen, det är så onödigt med tårar.
När man säger vad man tycker, man alltid någon retar,
det går ju inte att undvika att man någon förtretar.
Men alla måste vi ju lära oss att ta emot kritik,
då kan ord vara lättare än grimaserande mimik.
Såg på dig nyss hur du blev alldeles blek,
så när jag inte bad om ursäkt tyckte du nog att jag svek.
Men jag skall gottgöra,
nu när ilskan är borta och förståndet åter skall det nog inte vara så svårt,
att klämma fram det där lilla, stora ordet;
Förlåt!
Förlåt!
Susen M J © 1980
 |
Foto: Susens tankar
|
 |
Foto: Susens tankar
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar