Du ljusa Lucia i mörkret vandrar,
och din vackra röst med nattens tystnad blandas.
Tärnorna tyst smyger efter på tå.
och envar gör sitt bästa för att alla ett ljust minne skall få.
Runtom står människor och tittar med stor beundran,
kanske även ett mått av förundran.
Tåget vandrar stadens gator tills morgonen gryr,
och nattens mörka skuggor flyr.
Du ljusa Lucia har fullgjort din plikt,
och under din vandring gett många ett minne så rikt,
att de på detta kan leva,
tills de nästa år får det återuppleva.
Vackra stämmor tyst tonar bort, och vi undrar varje år;
Hur kunde detta möte passera så fort?
Susen M J © 1979
 |
Foto: Susens tankar |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar