Gryningssolens strålar letar sig in bland trädkronors höga väsen,
ett
knaster,
en
gren som bryts,
en
kråkas kraxande oväsen.
en
känsla av tystnad,
frihet
och njutningsbara färger,
till
ett enda sammanknyts.
Naturen föds till en ny dag,
i
stället för tvärtom,
kinden
kittlas av vindens lättjefulla drag.
En
ny dag i sensommarens tecken,
vi
gå så sakteliga mot höst,
efter
natt kommer dag,
efter
sorg kommer lycka
efter
vinter kommer vår.
Dessa
ord är så enkla,
men ger så stor och värmande tröst. Susen M J©1980
men ger så stor och värmande tröst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar