Kapitel 30: San Francisco - min nya stad
När vi väl landat på San Francisco International Airport och jag rest mig upp, samlat ihop mina saker, gått ut i mittgången för att lämna planet, var jag nervös. Fruktansvärt nervös! Ibland kan en vandring på flera mil vara väldigt kort i medvetandet, medan en kort promenad genom en flygplats kan upplevas aldrig ta slut! Jag skulle bli hämtad på flygplatsen av hela familjen Hansen, vilket i sig kändes väldigt bra, och tydde på genuint engagemang! Men vem var det som skulle möta mig där på andra sidan bagageutlämningen? Vårt första möte blev till en härligt positiv upplevelse. Jag förstod genast hur oerhört välkommen min ankomst var. Och hur väl familjen behövde mig och mina tjänster. När vi väl kommit ut ur flygplatsterminalen och stuvat in oss i Georges BMW - inget häftigt amerikanskt åk här inte - styrde vi in mot city. Vi åkte den rutt som gjorde staden bäst rättvisa. Jag var verkligen kär i denna stad, redan, det hade bara tagit ett kort ögonblick! Vi stannade vid en restaurang och jag fick mitt första möte med amerikansk slice-pizza. Ja, alltså, då flera personer delar på en eller två riktigt stora pizzor, och man äter dem som i tårtbitar, med bara händerna. Det smakade... så där! Där och då började jämförandet! Från och med den dagen började jag jämföra... ALLT! Och det mesta var bättre hemma! Så vad gjorde jag då här/där? En fråga jag skulle ställa mig många gånger under det kommande året!
Susen M J ©
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar