Kapitel 37: Ekonomiska problem och andra...

Kapitel 37: Ekonomiska problem och andra...

Före avresan till USA sparade jag visserligen intensivt inför det kommande resan, men dessvärre bara i ett halvår. Mer blev det inte i och med att jag väldigt snabbt fick jobbet i Arizona, som på alla sätt verkade så bra. Där skulle jag ju tjäna en bra bit bättre än genomsnittet av Au-pairer, ha fri tillgång till bil, och om jag stannade hos familen hela året, få min resa betald. Och även få följa med på en hel del utflykter, till Grand Canyon bland annat, tillsammans med familjen, som de skulle stå för. När jag bestämde mig för att jag inte på några villkor, lönen till trots, kunde stanna tillkom ju även kostnaden för flygbiljetten mellan Phoenix och San Francisco. Jobbet i San Francisco betalade sedan 30 dollar mindre i veckan, och jag fick själv stå för bensinen när jag var på egna turer. Visst var jag ute och reste med familjen, men det blev bara en gång under det året. Och nu var jag alltså utan den hemresa jag förlorat i flygbolagets konkurs! Och som därför måste betalas för en gång till! Rent ekonomiskt var det katastrof för mig! Men jag hade aldrig kunnat välja annorlunda även om jag vetat allt detta i förväg!

Det var verkligen tur att jag inte var mycket för shopping. Men däremot var jag väldigt mån om att ha med mig presenter hem till Sverige. Och då inte bara till mina fyra syskon och föräldrar, utan mor-och farföräldrar, morbror och faster... Vet inte var det kom ifrån, men det fanns inte på kartan att välja bort de gåvorna! George bara skakade på huvudet och rullade med ögonen, när ett av mina stora problem blev hur jag skulle få med alla presenter hem, och inte hade råd att köpa ännu en resväska?! Men grannarna, vilka jag hade extrajobb hos genom att städa varannan vecka, hjälpte mig lösa det med en gammal sliten väska de hade liggande.

Resan med familjen gick till Lake Tahoe där vi åkte skidor. Det blev en fantastisk upplevelse. Åter igen fick jag känna på den underbara friheten i att sväva ner för pisterna, nästan lika tyngdlös som i vatten. Vi hade en härlig helg tillsammans där i de snörika bergen. Efteråt kom George till mig och sa till mig:
"Antingen betalar jag hela din biljett hem, när du åker om ett halvår, eller också får du en hemlig gåva, men i så fall betalar jag bara halva biljetten!"
Jag vet ju exakt vad mitt mognare, erfarnare jag skulle ha svarat på den frågan i dag - i min dåvarande ekonomiska situation - men då...! 

Inte kunde jag tacka nej till en hemlig gåva!

Så som jag fick slita för att få ihop min del av pengarna till hemresan, var ju det valet rent av idiotiskt. Och med tanke på gåvan, som alltså var ett par Rossignol slalomskidor, och som jag sedan bara använde vid ett enda tillfälle... vilket i sig är en helt egen historia* och som jag berättar längre fram.

Så NEJ, med facit i hand hade jag inte valt en hemlig gåva, som alltså bestod av ett par slalomskidor, utan gjort ett klokare val med tanke på min skrala kassa!                 

                        Susen M J ©