mars 09, 2017

Susens Dikter 12: Marslycka

Marslycka
Vad får blodet att sjuda i kroppen,
så som en av vårens allra första dagar?
Människors stela ansiktsmasker brister i leenden,
bekymrens rynkor flagar.
Man tar småsprång i glädjens yster,
någonting i luften,
runtom oss,
ger ögon stjärnglödande lyster.
 
Värmen dröjer ännu,
men någonting skvallrar om vår,
som om kroppen tog emot radiovågor med hjälp av antenn,
för ännu dröjer det innan ”blåsippan ute i backarna står”.
Marssolen lockar fram lycka som gör det svår att andas,
och visst är våren på väg då snödroppen knoppas,
speciella dofter i luften – visst är det våren som randas.
Man trippar fjäderlätt, glömmer sorger och hoppas!
En dag i marssolens tecken har tinat många frusna själars is,
vi vandrar mot en säker vårlig bris.            
            Susen M J © 1983

Fotot: Susens tanka

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar